Gårdagen spenderades med att se två U16 matcher. Först ut var matchen mellan Mölndal och Frölunda i U16 Region Syd, även kallad U16 Elit. En match som till en början var åtminstone målmässigt jämn. Mölndal hade 2-2 nästan halvvägs in i andra perioden men sedan började målen trilla in och Mölndals spel blev allt sämre. Mölndal som spelar J18 Div 1 med samma trupp hade haft match mot Partille på fredag kväll och det är nog inte rätt uppladdning om man skall möta Frölunda dagen efter. Mölndalsmålvakten hade heller inte sin bästa dag och Mölndal borde kanske gjort ett målvaktsbyte vid 2-4 läge men det hade knappast påverkat matchutgången, bara siffrorna. I tabellen är Frölunda nu tvåa en poäng efter ledande Linköping med en match mindre spelad. Mölndal har halkat ner till sjätte plats med bara HV71 och Troja-Ljungby bakom sig.

Inget snack om att Frölunda var det både starkare och skickligare laget men man hade som jag upplevde det viss hjälp av domaren som hade lättare att ta ut en Mölndals spelare än en Frölunda spelare för samma förseelse. Något som jag under många år upplevt även när sonens lag har mött Frölunda. Har en laget en indian på bröstet verkar detta påverka domarnas omdöme på något märkligt sätt. Ett av Frölundas mål just i det skede av matchen som man gick ifrån målmässigt kom också efter en solklar offside. En frölundaspelare är på väg ut ur offensiv zon när pucken kommer mot honom. Linjemannen står på blå och hela hallen ser att frölundaspelaren inte är framme vid linjemannen innan han tar pucken. Ändå kommer ingen avblåsning och frölundaspelaren kan ta in pucken några meter och slå ett målgivande pass. Matchen slutade med Frölundaseger 2-9 där vinsten var odiskutabel men siffrorna lite för stora. Efter fem omgångar leder Kungälv serien med fem segrar medan GIK ligger näst sist efter två oavgjorda och tre förluster. GIK är dock bättre än så och skall nog kunna plocka fler poäng lägre fram.

På kvällen var det match i U16 Allettan Göteborg där sonens lag Göteborgs IK mötte serieledande Kungälvs IK på bortaplan. GIK har inte spelat bra de senaste matcherna och frågan var om man kunde höja sig en nivå till matchen mot Kungälv. Det kunde man delvis genom att hålla ihop laget och inte tokforechecka. Nu räckte inte detta då man genom ett antal individuell misstag bjöd Kungälv på frilägen som de förvaltade effektivt. GIK killarna skjuter också alldeles för lite. Man vill gärna dra även den sista spelaren istället för att skjuta förbi honom och störta på returen. Man har också en förkärlek för att alltid spela konstruktiv istället för säkert. Får man pucken två meter innanför egen blå vill man inte lägga ut den i mittzon utan tar med den längst ner i egen zon igen och sedan går det för långsamt och omständligt att få ut pucken. Stöter man på problem vid offensiv blå gör man en dragning, ett crosspass eller vänder hem istället för att lägga ner pucken djupt. Jag tror att killarna kommer att lyckas bättre om man spelar enklare och rakare. Då bör man kunna börja vinna matcher även om Kungälv sannolikt är för starka.  Matchen slutade 5-2 till Kungälv. Även här tycker jag att segern var rättvis men siffrorna lite väl stora genom GIK’s bjudningar.

En sak jag reagerade för i båda matcherna och som förstärktes när jag sedan såg Los Angeles- Calgary på TV var hur domarna tillät hakningar, interference och slag med klubborna. 15 åringar i Göteborg tillåts spela på ett sätt som proffsen i NHL direkt och obönhörligt får två minuter för. Jag verkligen HATAR detta. Genom sin feghet gynnar domarna de stora, starka och dåliga spelarna på bekostnad av de tekniska och spelskickliga. I matchen mellan Mölndal och Frölunda hade det med NHL domare blivit fem utvisningar de första tre minuterna. Å andra sidan är det ju så att om spelarna vet att reglerna verkligen gäller så anpassar de sig, och då blir matcherna inte sönderblåsta utan välspelade och underhållande.

Man brukar kunna lita på informationen från EliteProspects men i fallet med Maristads Sebastian Collbergs övergång till Frölunda verkar man haft fel, eller åtminstone varit för tidiga. Det finns ingen Collberg i varken U16 eller J18 truppen på Frölundas hemsida. Däremot spelade han för Mariestad i dagens J20 Elit match mot Pantern (Mariestad seger med 13-1 och två mål och två assist av Collberg).

Det är fullt möjligt att Collberg och Frölunda kommit överens om en plats på hockeygymnasiet och spel för Frölunda nästa säsong men det gäller knappast denna säsong. Sebastian går i årskurs nio och slutför säkert sin skolgång innan han flyttar på sig.

Sebastian Idoff inmponerade med en räddningsprocent på över 94 i Frölundas förlustmathch mot Djurgården i tisdags. En siffra som normalt betraktas som riktigt bra. Ändå hävdar Aftonbladet att Djurgårdens målskytt Niclas Danielssson ”sågat” Idoff?

Under  fredagskvällen vaktade Idoff kassen för Borås i HockeyAllsvenskan och var 100 procentig. 28 skott mot sig och alla räddade. Efter det är det väl bara sonen som inte har förtroende för Idoff? I somras satte han första skottet klockrent i klubbhandskrysset på Idoff och har sedan dess ingen större respekt för elitseriemålvakter ;-)

Frölunda Indians skicklige J20 spelare Jonathan Johansson (född 91) beskrivs så här på Elite Prospects:

En värdefull tvåvägsspelare. Johansson tar ett stort ansvar över hela banan an assisterar både backar och forward på ett bra sätt. En utmärkt lagspelare, som också har okej puckhantering och spelsinne. Inte nämnvärt produktiv, men gör mycket jobb i det tysta. Kan jobba en del med skridskoåkningen och kan ibland kännas lite väl snäll i sin spelstil.

”Inte nämnvärt produktiv” känns lite märkligt med tanke på att Johnsson gjort 27 poäng (15 mål och 12 assistst) på 18 matcher i J20 SuperElit. Med det är han bäst i Frölunda och trea i serien. Han var dessutom delat poängtvåa för Sverige i World Junior A Challenge i Kanada i början av månaden.

Låter som ett möjligt namn för J20 VM. Eller?

Brynäs spelar lysande hockey med fart, fantasi och organisation. Man vinner skottstatistiken med 29-32 men Frölunda vinner matchen med 3-2. Hockey är märkligt ibland men den går ut på att göra mål. Gör man inte det så spelar det ingen roll hur bra man spelar. Det delas helt enkelt inte ut några stilpoäng. Frölunda har ju dominerat flera matcher hemma och ändå förlorat på att motståndarna kontrat in mål. Det känns på något sätt rättvist att man fick vinna ikväll. Har dock full förståelse om Hockeysossen inte håller med mig.

Nu har Frölunda börjat plocka poäng regelbundet och har framförallt en stark hemmasvit med sex matcher utan förlust. Det som fortfarande oroar är att man kan bli så stillastående och så mycket tvåa på pucken som under vissa perioder av matchen idag och mot Rögle. Skall det vara så jäkla svårt att fixa till det Dahlén. Jag har svårt att analysera vad det beror på men får kanske en känsla av att Frölunda spelarna fegar lite och backar hem för tidigt och därmed ger motståndarna båda is och tid. När de sedan kommer in i zon och får snurr är det svårt att försvara sig mot ett spelskickligt lag.

Mer om matchen:

Aftonbladet
Expressen
Göteborgs Posten

 

Hur tänker Frölundas ledning när laget tar T-banan till Johanneshov? I svininfluensatider och innan alla i truppen blivit vaccinerade och fått skydd mot influensan väljer man ett transportsätt som måste vara det överlägset bästa sättet att dra på sig en smitta. Instängda i en vagn med massor av människor varav en del sannolikt nyser och hostar. Är det rätt sätt att resa för en trupp som är hårt plågad av skador och sjukdomar?

Elitidrottsmän brukar normalt undvika alla miljöer som innebär höjd smittrisk. Första gången jag hörde det var Anders Gärderud som inför sitt OS Guld på 3000 meter in München 1972 undvikit kommunala transportmedel, fester och andra sammanhang där många människor var samlade. Vill också minnas att Stefan Holm berättade liknande historier om sin laddning inför de stora mästerskapen. Frölunda gör tvärtom. In med hela laget i ett trångt och slutet utrymme under jorden. Dessutom tillsammans med massor av okända personer.

Jag fattar inte hur man tänker?

 

Mer om ämnet:
Aftonbladet

Efter 89 körda mil och provträningar för sonen i Grums och Västerås är man nu hemma igen. På dagens träning i Västerås var standarden på spelarna klart högre än i Grums vilket var förväntat då Västerås är klassat som Riksgymnasium. Naturligtvis kunde man ändå se nervositet hos spelarna och märkligt vore det väl annars. Som jag upplevde det klarade sig sonen riktigt bra. Han var inte bäst men heller inte sämst. Med tanke på att han varit sjuk och bara kört ett riktigt träningspass på två veckor gick det förvånansvärt bra. Hur tränarna sedan ser på det är en annan sak. Information om det får vi inom en vecka. Västerås har, om jag uppfattade det rätt, testat ca 100 spelare och kommer att ta ut 20+4 till slutlig try-out. Av dessa antas 8-9 stycken så det är en smal flaskhals. För sonens del är nog sannolikheten större att bli antagen på något av sina andra alternativ. Den 30 november är det dags för ett nytt besök i Växjö för try-out 1 där och det känns sannolikt att det blir återbesök i såväl Tingsryd som Grums.

Ledarna som skall ta ut spelare efter sådana här try-outer måste ha ett otroligt tränat hockeyöga. Jag skulle absolut inte klara av det. Det handlar ju egentligen inte om hur bra spelarna är idag utan hur bra man tror att man kan göra dem. Man skall alltså bedöma potential snarare än prestation, eller är jag helt fel ute? Jag inbillar mig att man tittar mer på spelsinne och speluppfattning än enskilda prestationer under uttagningarna, och att förmågan att förstå instruktionerna och genomföra övningarna enligt dessa är viktiga. Självklart måste spelarna då ha alla viktiga grunder med sig och det var det faktiskt inte alla som hade vare sig i Grums eller Västerås.

Svenska Ishockeyförbundet har nu tagit ut 34 spelare till en elitläger i Norrtälje 30 november – 3 december. Från denna trupp kommer spelare till ett första U16 landslag till landskamper mot Finland i december att plockas ut. På olika forum och bloggar kan man läsa massor av åsikter om detta och det är ju helt naturligt att olika personer med olika smak, kunnande och preferenser har olika åsikter. Urvalet har gjorts utifrån ett antal distriktscamper i början av oktober. Från dessa plockades spelare ut till fyra regionscamper som hölls i början av november. Därifrån har nu de 34 spelarna valts ut. Det låter ju som en rätt gedigen urvalsprocess man naturligtvis finns det spelare som ”kunde” ha varit med.

När Bengt-Åke Gustafsson tar ut ett landslag tycker Wikegård eller Bork att han borde tagit ut andra spelare och formerat femmorna annorlunda. Alla tre av dessa får väl anses ha ett visst hockeykunnande och ändå tycker de olika. Du har säkert synpunkter på hur tränaren i ditt lag eller ditt favoritlag tar ut och använder spelare. Vem som gör urvalet är alltid en faktor som avgör vem som kommer med av två spelare med likvärdiga egenskaper.

Små marginaler avgör vem som tas med som sista spelare till en camp. Det går ju inte att i absoluta tal jämföra två spelare och avgöra vem som verkligen är bäst. En annan tränare hade tagit med en annan spelare till och denna kanske hade fallit tränaren som ledde nästa camp i smaken så att han gått vidare ett steg till? Det kan alltså vara väldigt små skillnader som avgör vem som går vidare och hur långt man når. Fundera själv på hur man väljer rätt spelare från fyra regionscamper varav tre pågick samtidigt? Ingen kan ju ha sett alla spelarna i aktion så uttagningen måste ha skett lite utefter vad man vet om spelarna sedan tidigare (t.ex. TV-Pucken), och vad tränarna på de olika regionscamperna sagt. Sannolikt har man också valt att sprida uttagningen någorlunda mellan de olika landsändarna. Då det finns fyra U16 Elitserier och många spelare spelar J18 och J20 hockey blir det ju en omöjlig uppgift att hålla koll på alla och göra absoluta jämförelser.

Det finns som jag ser det ingen anledning att lägga ner någon energi på vilka som kommit med eller inte. Av spelarna uttagna distrikten av från Dalarna och söderut kan jag konstatera att de jag känner till är riktigt bra hockeyspelare. Om ett år kommer några spelare ändå att vara utbytta då andra spelare har spelat till sig platser via bra J18 spel. Det finns säkert också ett antal spelare som på grund av skador eller sjukdomar inte kunnat delta på de camper de var uttagna till. Dessa kommer sannolikt att vara rejält laddade för att visa vad de går för vid nästa tillfälle. Det bör alla andra som känner att de borde vara med också göra. Hårt arbete är det som gäller. Eat. Sleep Hockey skall kombineras med studier och rätt kost. Det skall också kombineras med smarthet i den mån att man analyserar varför något gick bra eller dåligt och använder denna kunskap i framtiden så att man inte stångar pannan blodig med något som inte fungerar.

Skillnaden mellan den vise och den envise är förmågan att imorgon tänka annorlunda än idag

Idag besökte sonen Billerudhallen i Grums för provträning till deras hockeygymnasium inför nästa år. Totalt var det tolv utespelare och fyra målvakter, mestadels från sträckan Jonstorp till Strömstad på västkusten. Mycket spänt och nervöst på sina håll då killarna visste att de bara hade två ispass på sig att övertyga tränarna. En av dessa är förresten meriterade förre Färjestadspelaren Staffan Lundh. Sonen hade nog viss fördel av att tidigare ha besökt och tränat med Tingsryd och Växjö. Har man tränar med J18 och J20 lag blir det inte så dramatiskt att träna med jämnåriga. Själv tyckte jag att det såg ganska bra ut men vad vet jag om hockey? Vi får vänta och höra vad tränarna tyckte.

Natten tillbringas i Köping och imorgon är det provträning i Västerås. Där kan en betydligt hårdare konkurrens förväntas med tanke på att Västerås är klassat som Riksgymnasium så bara att få komma på provträning är ju positivt. När han sedan ändå är där är det ju bara att ge järnet och se hur långt det räcker. Med tanke på hans skadeproblem förra säsongen blir det en måttstock på hur han står sig mot de bästa. Efter hur det såg ut i Tingsryd och Växjö, och jämfört med spelare från U16 Elit lag på provträningen i Grums, känns det som att han kommer att hänga med bra.

Det snackas mycket om backars speltid. Nyss hemkommen från en match med gänget i Kungälv kan jag konstatera att vi antagligen slår de flesta med råge när det gäller speltid (kvalitet, tempo och skicklighet är något helt annat). 80 minuters nonstop hockey med tre backar i laget ger någonstans kring 53 minuters speltid och det utan några spelavbrott för avblåsningar eller periodpauser. Det känns i kroppen på en otränad 47 åring kan jag säga, men å andra sidan är det ju så jäkla kul :-)

Nästa sida »